Revisorn är en befattning som har funnits i århundraden. Termen “revisor” kommer från det latinska ordet “audire”, som betyder “höra” De första revisorerna utsågs av den romerska senaten för att övervaka statens finanser.
Den moderna revisorn ansvarar för att se till att en organisations finansiella rapporter är korrekta och fria från bedrägerier. Revisorer ger också garantier för att en organisation följer korrekta redovisningsrutiner.
Det finns två typer av revisorer: interna och externa revisorer. Interna revisorer är anställda av den organisation som de granskar. Externa revisorer är oberoende yrkesmän som anlitas av den organisation som granskas. Det här kostar en revisor.
Vad är en revisor?
En revisor är en yrkesutövare som ansvarar för att granska en organisations finansiella rapporter och se till att de är korrekta och överensstämmer med gällande lagar och regler. Revisorer kan också tillhandahålla andra tjänster, t.ex. bedöma interna kontroller, utvärdera riskhanteringsprocesser och tillhandahålla konsulttjänster.
Revisorerna måste vara opartiska och objektiva i sitt arbete och de måste ha tillräcklig kunskap om redovisning och standarder för finansiell rapportering. Revisorerna måste dessutom kunna kommunicera sina resultat på ett effektivt sätt till dem som behöver vidta korrigerande åtgärder.
Revisorernas roll har granskats allt mer under de senaste åren på grund av ett antal uppmärksammade företagsskandaler. Som ett resultat av detta kräver många organisationer nu att deras revisorer ska tillhandahålla mer omfattande försäkringstjänster.
Revisorer i Sverige
I Sverige är revisorns roll reglerad i lag. Alla revisorer måste vara auktoriserade av Finansinspektionen. SFSA ansvarar för att se till att revisorerna har nödvändiga kvalifikationer och färdigheter för att utföra sina uppgifter.
Revisorerna måste följa de etiska riktlinjer för revisorer som utfärdas av Finansinspektionen. I dessa riktlinjer fastställs de principer som revisorerna måste följa när de utför sitt arbete.
Svenska Revisorsinstitutet (FAR) är en yrkesorganisation för revisorer i Sverige. FAR främjar etiska och professionella normer bland sina medlemmar och ger vägledning i revisionsfrågor.
Sveriges FAR:
Svenska Revisorsinstitutet (FAR) grundades 1909 och är en yrkesorganisation för auktoriserade revisorer i Sverige som främjar etiska och yrkesmässiga normer bland sina medlemmar och ger vägledning i revisionsfrågor
FAR erkänns av den svenska regeringen som det auktoritativa organet för att fastställa etiska och yrkesmässiga normer för revisorer i Sverige och är medlem i International Federation of Accountants (IFAC).
Revisorns oberoende
Det är viktigt att revisorerna är oberoende av de organisationer som de granskar. Detta innebär att de inte får ha några ekonomiska eller andra intressen i organisationen som kan påverka deras förmåga att utföra sitt arbete objektivt.
Revisorerna måste också vara oberoende av organisationens ledning. Det innebär att de inte får delta i beslut om organisationens ekonomi eller verksamhet.
Revisorns oberoende är avgörande för revisionens trovärdighet. Om det finns farhågor om revisorns oberoende kan det leda till att förtroendet för revisorn och revisionsberättelsen minskar.
Typer av revisioner
Det finns två huvudtyper av revisioner: finansiella revisioner och verksamhetsrevisioner.
Finansiella revisioner utförs för att bedöma om en organisations årsredovisning uppfyller kraven itillämpliga lagar och förordningar. Verksamhetsrevisioner utförs för att bedöma om en organisation följer sina interna riktlinjer och förfaranden.
Revisorerna kan också utföra andra typer av revisioner, t.ex. efterlevnadsrevisioner, riskhanteringsrevisioner och utredningar.
Revisionsprocess
Revisionsprocessen omfattar vanligtvis fyra steg: planering, fältarbete, rapportering och uppföljning.
Planering är det första steget i revisionsprocessen. Revisorn måste identifiera de risker som kan påverka de finansiella rapporterna och utforma revisionsförfarandena för att hantera dessa risker.
Fältarbete är det andra steget i revisionsprocessen. Det är då revisorn samlar in bevis för att stödja sitt uttalande om de finansiella rapporterna. Fältarbete kan innebära att man intervjuar anställda, granskar dokument och observerar processer.
Rapportering är det tredje steget i revisionsprocessen. Revisorn ska utarbeta en rapport som innehåller hans uppfattning om årsredovisningen. Rapporten ska undertecknas av revisorn och dateras.
Uppföljning är det fjärde steget i revisionsprocessen. Då granskar revisorn de korrigerande åtgärder som företagsledningen vidtagit som svar på sina rekommendationer. Uppföljningen kan omfatta intervjuer med anställda, granskning av dokument och observation av processer.
Redovisningsrapport
Revisionsberättelsen är det dokument som innehåller revisorns yttrande om årsredovisningen. Rapporten ska undertecknas av revisorn och dateras.
Revisionsberättelsen måste innehålla följande:
- en redogörelse för revisorns uttalande om årsredovisningen;
- en beskrivning av de granskningsåtgärder som utförts;
- en beskrivning av de väsentliga iakttagelserna;
- eventuella rekommendationer för förbättringar.
Den verkställande direktörens skrivelse
Utöver revisionsberättelsen kan revisorn också utarbeta ett management letter. Detta brev är riktat till ledningen och innehåller förslag till förbättringar av den interna kontrollen. Förvaltningsbrevet offentliggörs inte.
Revisionsavgift
Revisionsavgiften är det belopp som revisorn tar ut för sina tjänster. Avgiften är vanligtvis en procentandel av organisationens omsättning eller tillgångar.
Revisorns arvode betalas i allmänhet av den organisation som revideras. I vissa fall kan dock arvodet betalas av en annan part, t.ex. en aktieägarförening.